Bostadsnära insamling

Sopbil tömmer kärl.

Regeringen har beslutat om förändringar i förordningarna för producentansvar. Från 1 januari 2021 krävs det tillstånd för att samla in tidningar och förpackningar. Förordningsändringarna innebär även att alla hushåll senast 2025 ska kunna lämna sina förpackningar och tidningar bostadsnära, d.v.s. i kärl vid fastigheten eller vid ett gemensamt hämtställe, istället för att som idag åka till en återvinningsstation med dem.

Syftet med förordningsändringarna är att det ska bli enklare för hushållen att göra rätt så att fler förpackningar och mer returpapper kan materialåtervinnas och mängden restavfall som går till förbränning minskar.

Den som ansöker om tillstånd ska kunna erbjuda insamling i alla Sveriges kommuner. Det innebär att det är producentorganisationer (t.ex. Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI) eller liknande som kan och kommer att ansöka om tillstånd att samla in förpackningar och returpapper from 2021.

Införandet av bostadsnära insamling kommer att ske stegvis från 2021 till 2025. Dala Vatten och Avfall AB:s kommuner har valts ut av producentorganisationerna att erbjudas möjlighet till bostadsnära insamling i ett tidigt skede. Det är vi väldigt glada för och ser stora möjligheter med en övergång till ett mer samordnat insamlingssystem. Vi har ett starkt engagemang i frågan och vår drivkraft är ökad materialåtervinning och enkelhet för hushållen.

Fakta om producentansvar

Sedan 1995 har vi i Sverige så kallat producentansvar för förpackningar och tidningar. Det innebär att företag som sätter förpackningar och tidningar på marknaden också ansvarar för att dessa samlas in och återvinns. Rent praktiskt fungerar det så att Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) samlar in förpackningarna vid sina återvinningsstationer.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Systemet finansieras via förpackningsavgifter du som konsument betalar när du köper en tidning eller en produkt i förpackning.

Mer information om producentansvar för förpackningar och tidningar hittar du på Naturvårdsverkeths webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fakta om förordningsändringen och tillståndsprocessen

Tillstånd krävs från 1 januari 2021

From 1 januari 2021 krävs ett tillstånd för att samla in förpackningar och returpapper. Det är Naturvårdsverket som beviljar tillstånd. En ansökan behöver lämnas in till Naturvårdsverket senast 31 mars 2020.

Den som ansöker om tillstånd ska kunna erbjuda insamling i alla Sveriges kommuner. Det innebär att det är producentorganisationer (t.ex. Förpacknings- och tidningsinsamlingen) eller liknande som kan och kommer att ansöka om tillstånd att samla in förpackningar och returpapper from 2021.

Av ansökan ska det framgå hur man avser att samla in förpackningar och returpapper i respektive kommun. Detta sker via samråd med kommunerna innan ansökan lämnas. Samråd pågår för närvarande runt om i Sverige. Beviljas man sedan tillstånd av Naturvårdsverket blir man ett tillståndspliktigt insamlingssystem (TIS).

Kommunen kan bli uppdragstagare

För kommunerna finns möjlighet att i dialog med TIS sluta avtal och bli uppdragstagare att samla in förpackningar och returpapper (i samband med ordinarie insamling av mat- och restavfall). Då tillstånd inte kommer att finnas klara förrän tidigast hösten 2020 är det först därefter som det finns möjlighet att ingå avtal om insamling av förpackningar och returpapper.

Införandet sker i flera steg

För att aktörerna ska få tid att anpassa sig så kommer servicen på insamlingen att höjas stegvis:

  • 2021 ska 60 % av Sveriges bostäder ha erbjudits bostadsnära insamling
  • 2025 ska 100 % var anslutna

Fastighetsägare har möjlighet att tacka nej bara om det anses olämpligt med hänsyn till fastighetens utformning eller belägenhet, trafiksäkerhet eller andra omständigheter.

Hur påverkar förordningsändringarna DVAAB?

För att få bäst effekt bör insamlingen av förpackningar och returpapper samordnas med insamlingen av mat- och restavfall i kommunen. Enkelt uttryckt innebär det att där man lämnar sitt mat- och restavfall kommer man även att få möjlighet att lämna förpackningar och returpapper.

DVAAB för dialog med producentansvarsorganisationer om hur ett system för bostadsnära insamling skulle kunna se ut i våra fyra kommuner och vilka möjliga lösningar som finns. Vår ambition är:

  • att insamling ska ske bostadsnära
  • att systemet som införs ska vara enkelt att förstå och använda
  • att insamling ska ske samordnat med ordinarie insamling av mat- och restavfall, dvs i kärl vid fastighet eller vid gemensamma hämtställen
  • att samtliga fyra kommuner ska få samma typ av system för insamling av förpackningar och returpapper

Det kommer dock inte att finnas någon ”standardlösning” på hur ett insamlingssystem ska se ut då alla kommuner ser olika ut och att det ibland kan komma att behövas flera olika systemlösningar inom en och samma kommun. Tittar vi på vår ordinarie sophämtning så sker den redan idag på lite olika sätt beroende på hur kommunen ser ut rent geografiskt eller var man bor i kommunen. Som exempel kan nämnas att vissa hushåll idag har egna kärl och vissa använder ett gemensamt hämtställe för sitt mat- och restavfall.

Vi arbetar med frågan med målsättningen att hitta så bra och anpassade lösningar som möjligt som passar för våra kommuner och den struktur som finns hos oss.

Ökad återvinning ger effekter på miljö och ekonomi

I de 50-tal kommuner som redan idag har ett system med bostadsnära insamling visar statistiken att mängden restavfall minskar, på sina håll till och med halveras, genom att införa bostadsnära insamling av förpackningar och tidningar, vilket indikerar att närheten till ett bra system är nyckeln. Kommuner som redan idag har bostadsnära insamling har generellt sett också en högre kundnöjdhet.

Miljö

Att materialåtervinna ger dokumenterade miljö- och klimatvinster jämfört med att behöva utnyttja jungfruliga råvaror, t.ex:

  • Att återvinna en dagstidning sparar lika mycket energi som det går åt att koka 38 koppar kaffe.
  • En återvunnen glasburk sparar energi som räcker till att ladda mobilen i 84 minuter
  • Om du återvinner en konservburk kan du titta på teve i 7 timmar.
  • Återvinning av aluminium sparar 95 % energi jämfört med att framställa den från jungfrulig råvara.

Ekonomi

Producentansvar innebär att du som konsument, när du köper en vara, betalar för att producenten ska materialåtervinna förpackningen eller tidningen. Så länge du lämnar förpackningar och tidningar i producenternas nuvarande system – återvinningsstationerna - så uppstår ingen extra kostnad för dig som konsument för dess omhändertagande och materialåtervinning.

Men som systemet fungerar idag bekostar kommunerna och därmed kommuninvånarna en stor del av producenternas ansvar då stora mängder förpackningar och tidningar slängs i soppåsen. Då uppstår en extra kostnad för att vi ska samla in och skicka de förpackningar och tidningar som hamnat i din soppåse till förbränning.

Med det nya systemet är det tydligt att producenterna har det fulla ekonomiska ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar, men det förutsätter att hushållen sorterar ut och lämnar sina förpackningar och returpapper på rätt sätt och inte lägger det i restavfallet (soppåsen).

Dala Vatten och Avfall AB

Postadress: Box 234, 793 25 Leksand
Besöksadress: Tallskogsvägen 1, 793 35 Leksand
E-post: info@dvaab.se Telefon: 020‑200 210

Organisationsnummer: 556714-8555


Om webbplatsen och cookies |  Webbkarta


Kundservice 020 - 200 210

Telefontid vardagar: kl 08.00-12.00 och 13.00-15.00


Vid akuta fel på det kommunala VA-nätet utanför telefontid ring: 023-133 08.

Har du egen brunn och behöver akut beställning av slamtömning utanför telefontid ring: 0243-25 70 10 .