Förpackningar

Det är mycket som räknas som förpackning! Nästan allt vi köper är förpackat i plast, papper, glas eller metall. Eftersom dessa material kan återvinnas till nya produkter ska förpackningarna inte slängas i soppåsen utan lämnas vid närmaste återvinningsstation.

Den 1 januari 2024 tar DVA över ansvaret för Återvinningsstationerna i våra kommuner. Genom att sortera och lämna till förpackningar till återvinningsstationen minskar ditt eget och allas vårt restavfall.

Ta gärna hjälp av Sorteringsguiden under avfallsguiden i vår app Mitt DVA (länken öppnas i samma fönster).

#Sortera för plånbok och miljö

Felanmäl överfull eller stökig återvinningsstation

Varför ska vi sortera ut plast?

Utsortering av plastförpackningar har vi all vinning att fortsätta med både för plånbokens & miljöns skull. Att återvinna plastförpackningar är komplext då det finns flertalet olika sorter, kombination av sorter och ofta innehåller våra förpackningar flera skikt. I Sverige har vi en fungerande platsåtervinning och Svensk plaståtervinning i Motala bygger i detta nu Site Zero som kommer bli världens största och mest effektiva återvinningsanläggning. Site Zero kommer kunna sortera samtliga plastsorter på den svenska marknaden och markant öka återvinningsgraden med målet är att 2025 kunna återvinna 55%.

Genom att sortera och lämna till återvinning minskar ditt eget och allas vårt restavfall vilket leder till minskade kostnader. Insamlingsgraden för plast är låg, endast 53% av de plastförpackningar vi köper går till återvinning det betyder alltså att 47% är hantering av plastförpackningar som vi konsumenter betalar för två gånger, både när vi köper det genom producentansvaret och sedan då vi kastar det i restavfallet.

En vanlig myt är att man behöver skölja ur förpackningarna, det behöver man inte skrapa men gärna ur ev. kvarvarande innehåll av hygienskäl och för att förbättra återvinningsprocessen.

Plast bränns väl ändå upp?

I ett inslag på SVT i början av januari 2023 rapporterar SVT från ÅVC om att de flesta kommuner i Sverige inte erbjuder något sätt att återvinna kommunplast dvs hårdplast såsom pulkor, trädgårdsmöbler och hinkar. Det stämmer i dagsläget även för våra ÅVCer men det är något vi jobbar med. I inslaget hänvisar man till att endast 10% av plasten återvinns – denna siffra inkluderar all plast som sätts på den svenska marknaden idag dvs. även hårdplasten och ska inte blandas ihop med återvinningsgraden för plastförpackningar.

Varför sortera ut plastförpackningarna?

  • För att slippa betala för dess hantering två gånger
  • Varje återvunnen plastförpackning är en vinst för miljön
  • Varje inkommen förpackning bidrar till utvecklingen av återvinningssystemet
  • För att en del går att återvinna och för att utvecklingen för återvinning nu går i ett rasande tempo.

Nya Site Zero kommer kunna återvinna i stort sett alla plastsorter som finns på den svenska marknaden. Vi ska också ha med oss att återvinningsgraden är lägst för plast, för metall är återvinningsgraden 90%, glas 88% och för textilier i human bridge är återvinningsgraden 98%. Så fortsätt eller börja sortera!

Återvinningen av förpackningarna finansieras av dig som konsument

I Sverige har vi sedan 1994 producentansvar för förpackningar. Det betyder att alla som tillverkar, importerar eller säljer en förpackning eller en förpackad vara betalar en förpackningsavgift som täcker kostnaden för insamling och återvinning av förpackningen. Som konsument har du ett ansvar för att sortera dina förpackningar, det är förutsättningen för att de ska kunna återvinnas.

Du betalar när du handlar

För att finansiera insamlingen och återvinningen av förpackningarna tar producenterna ut en avgift från dig som konsument, något du inte märker av eftersom avgiften är inbakad i priset för produkten du köper.

Varför betala två gånger?

Om du slänger förpackningar i soppåsen istället för att lämna dem vid närmaste återvinningsstation får du betala igen –för att vi på Dala Vatten och Avfall ska hämta den och skicka dem till förbränning.

Låt producenterna ta sitt ansvar

Du har förmodligen hört att det inte är någon idé att sortera ut till exempel svarta plastförpackningar för att de inte går att återvinna. Det är precis tvärtom! För så länge producenterna inte tvingas ta hand om dåliga förpackningar kommer de inte heller att ha någon anledning att förbättra dem eller utveckla återvinningsmetoderna.

Vilken förpackning är bäst för miljön?

Har du också funderat på vad som är bäst för miljön när du ska välja en förpackad vara i butiken: plast, metall, glas eller kartong? Visst hade det varit skönt om det fanns ett enkelt svar på den frågan, men det finns många faktorer som spelar in.

Viktigast att minska matsvinnet

Det är viktigt att komma ihåg att maten i sig oftast har mycket större miljöpåverkan än förpackningen, därför är det absolut viktigaste att äta upp maten man köper. Förpackningarna är till för att skydda innehållet och ge lång hållbarhet. Så även om det kan kännas onödigt med inplastad gurka och paprika så är det viktigt att komma ihåg att dessa produkter håller bättre än de utan plast, det gör att matsvinnet minskar vilket är bättre för miljön.

Lätta förpackningar är att föredra, för det mesta...

I allmänhet är förpackningar i lätta material att föredra. Ur klimatsynpunkt är det till exempel bättre att välja matolja i den lätta plastflaskan, trots att den är tillverkad av råolja, än i den tunga glasflaskan. Glasflaskan genererar 50 måttenheter för koldioxidutsläpp, plastflaskan tre.

Är du storkonsument eller sällananvändare?

Hur ofta och hur mycket du använder ett livsmedel spelar också in. Använder du mycket majonnäs eller tomatpuré är en glasburk bäst. Använder du däremot dessa livsmedel mer sällan ska du välja en tub, i första hand av plast och i andra hand av metall. Dessa förpackningar håller livsmedlen fräscha längst.

Det ska vara lätt att tömma

Förpackningar som är lätta att tömma minskar både matsvinn och svinn för andra produkter som till exempel tandkräm och schampo. Testa att klippa av tandkrämstuben när den börjar ta slut, sen tar du en påsklämma och försluter den med så kommer du åt all tandkräm som är kvar i tuben.

Bär inte hem vatten i onödan

Att det är onödigt att köpa vatten i flaska vet de flesta. Men hur gör du när du ska köpa soppa eller juice i butiken? Väljer du torkad soppa på påse eller koncentrerad apelsinjuice så sparar du in på transporten av vatten, det kan du tillsätta där hemma.

Pappersförpackningar är generellt bäst

Pappersförpackningar är generellt att föredra eftersom de har låg vikt och är effektiva att transportera eftersom den fyrkantiga formen gör att man får plats med många förpackningar på liten yta. Dessutom består de av förnybar råvara och har lägst klimatpåverkan per kg material.

Sammansatta material gör det svårare att återvinna förpackningen

Antalet olika material i en och samma förpackning ska vara så få och "rena" som möjligt, det gör det lättare att återvinna förpackningen. Välj till exempel tetra utan plastkork, chips i plastpåse i stället för i rör som är hopsatta av papper, metall och plast eller välj tortillas i påse som endast består av plast istället för den där man kombinerat plast och papper.

Återvinn

Förpackningar är i många fall nödvändiga och då är det viktigt att vi är noga med att lämna in dem till återvinning om vi inte har användning för dem på annat sätt där hemma.

Källa: Livsmedelsverkets Rapport 18 - 2011 "Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad räknas som en förpackning?

En förpackning är det material som används för att skydda, hantera, leverera och presentera en vara. Om du köper en tandborste är kartongen och den genomskinliga plasten runt tandborsten förpackningar medan själva tandborsten är en produkt (restavfall).

Ytterförpackningar, innerförpackningar, bubbelplast, etiketter och liknande räknas alla som förpackningar. Bilderna nedan visar hur mycket av det dagliga avfallet som utgörs av förpackningar.

En engångshandske, matavfall, hushållspapper och förpackningar av papper och plast på en köksbänk samt symbolerna som representerar varje avfallsslag. I bakgrunden en kastrull och en stekpanna med mat i.

Mycket avfall uppstår när vi lagar mat. Det mesta är dock förpackningar. På bilden ovan är det endast engångshandsken längst ner i bild som ska slängas i restavfall (soppåsen). Allt annat, förutom matavfallet, är förpackningar som ska lämnas vid närmaste återvinningsstation.

En plastpåse som har innehållit kläder som beställts på nätet, små plastbitar som har hållit ihop strumporna och hållit fast pappersetiketter och pappersetiketter från kläderna som köpts samt symbolerna för respektive förpackningsslag.

Näthandeln är stor och vi får hem många paket. Här är avfallet som uppstått efter en leverans av kläder. Påsen i bakgrunden är en plastförpackning. Men även plasten som använts för att hålla ihop strumpor och hålla fast etiketter samt själva pappersetiketterna räknas som plast- respektive pappersförpackningar eftersom de används för att presentera varorna.

Förpackningar på en gräsmatta - plastsäckar som det varit jord i, plastkrukor och plasttråg som det varit plantor i, fröpåsar i papper samt symbolerna för respektive förpackningsslag.

Trädgårdsskötsel, odling och plantering genererar mycket avfall. Även här är det mesta förpackningar, framförallt av plast. Inget av det på bilden ska slängas i soppåsen (restavfallet) utan ska lämnas vid närmaste återvinningsstation.

Sortera så här

  • Skrapa ur ev. kvarvarande innehåll och platta till förpackningen om det går.
  • Förpackningar som är av flera material delas upp så mycket det går, till exempel skruva av metallocket från glasburken. Det som inte kan delas upp sorteras som det material det består mest av.

Plastbanta med Fredrik!

Fredrik som är GIS-ingenjör på DVA vill utöka sin sortering av plast. Vi är en familj med tonårsbarn och vi ser att mängden plast vi använder varje vecka är stor. Vi vill både minska mängden plast men vill även bli bättre på att se till att den hamnar på rätt ställe efter vår användning.

I vår utmaning har vi:

  • Börjat med att byta plats för avfallet och har satt korgen/tunnan för plast där vi tidigare oftast slängde restavfallet – på så sätt blev det jobbigare att inte sortera ur plasten.
  • Vi har bytt till fast tvål som alternativ för flytande.

Vi kommer nu även:

  • Bli bättre på att köpa stora förpackningar i stället för flera små – vi ska försöka göra månadsplanering för det som går...
  • Ta för vana att ha med vattenflaska i väskan så vi slipper köpa dryck när vi blir törstiga.

Alla utmaningar gynnar såväl plånbok som miljö.

Plasten bränns väl ändå upp?
47% av våra plastförpackningar hamnar tyvärr i restavfallet idag och bränns - i restavfallet har de ingen chans att återvinnas. Hamnar de på rätt ställe så kan de återvinnas. I Sverige byggs i detta nu Site Zero - med den anläggningen blir Sverige världsledande inom plaståtervinning.

Värmeljus i aluminiumkopp sorteras som metallskrot

Utbrunna värmeljus klassas inte som förpackningar och får därför inte lämnas i behållaren för metallförpackningar på återvinningsstationen (ÅVS). Samla istället ihop dessa och lägg dem i behållaren för metallskrot nästa gång du besöker någon av våra återvinningscentraler (ÅVC).

OBS! Pilla loss den lilla vekeshållaren (består av stål) i botten av aluminiumkoppen, annars sorteras hela koppen automatiskt som stål i återvinningsprocessen och aluminiumet brinner upp i stålbadet.

Visste du?

  • Var tredje pappers­förpackning i butiken är gjord av återvunnet papper.
  • Metall kan återvinnas hur många gånger som helst.
  • Återvinning av aluminium förbrukar 95% mindre mängd energi än nytillverkning.
  • Om du återvinner din dagstidning sparar du energi som räcker till att koka 38 koppar kaffe!
  • Glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst.