Mål och fokusområden

Målområden i vårt ägardirektiv

Enligt vårt ägardirektivet framgår ett antal målområden som ska vara i fokus för Dala Vatten och Avfall.

Ekonomisk hållbarhet: Bolaget ska ha en långsiktigt solid ekonomi med utrymme för nödvändiga investeringar. Bolaget ska primärt finansieras genom kundernas avgifter, dvs taxekollektivet.
Hållbar miljö: Bolaget ska uppfattas som ett miljöföretag och kännetecknas av ett miljöarbete i framkant med stort engagemang i frågorna.
Leveranssäkerhet: Bolaget ska säkerställa ett säkert och robust vatten, avlopps- och avfallssystem som ger bolagets kunder en hälso- och miljömässigt säker produkt med få driftsavbrott. Bolaget ska säkerställa avfallshantering som är enkel, tillgänglig och möter både kundernas behov och miljö- och hälsokrav.
Kommunikation: Ha snabb, öppen och tydlig dialog med både ägare och kunder på det sätt som behövs och efterfrågas och med de sätt och kanaler som finns tillgängliga. Ska vara en aktiv part i samhällsutvecklingen i kommunerna.
Gemensamma regelverk: Bolaget ska tillsammans med ägarkommunerna sträva efter att ägarkommunerna i största möjliga utsträckning har lika regler som ett led att uppnå största möjliga samverkansfördelar för bolagets kunder.
Social hållbarhet: Bolaget ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av bra utvecklingsmöjligheter i en god arbetsmiljö.

Strategiska fokusområden

I syfte att långsiktigt stärka verksamheten och våra möjligheter att leva upp till målsättningar i
ägardirektivet har vi identifierat tre prioriterade strategiska områden att fokusera på de närmaste åren. Våra
utvalda områden spänner över hela organisationen och för att lyckas behöver vi samarbeta över
organisationsgränser inom DVA och teknikbolagen. Vi har valt områden som vi ser kommer att vara i
fokus under flera år även om vi varje år kommer att ifrågasätta om de fortfarande är rätt och om något
behöver läggas till eller dras ifrån. Eftersom alla tre fokusområdena kommer från verksamhetsplanen 2021
finns det redan ett antal pågående projekt och aktiviteter inom varje område. Följande är våra strategiska fokusområden:

Ett DVA
Ordning och Reda
Digitalisera

Koppling till hållbarhetsmålen

Som ett samhällsnyttigt och kommunägt miljöföretag har vi en ambition att, tillsammans med många av
Sveriges kommuner, stödja FN:s globala hållbarhetsmål. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) arbetar för att
avskaffa fattigdom, minska ojämlikhet, främja fredliga samhällen och stötta länder att nå de globala
hållbarhetsmålen till 2030.

Dala Vatten och Avfalls mål för 2022 är kopplade till de globala hållbarhetsmålen. Vi ser att vi framför allt
kan bidra till målen 6, 8, 9, 11 och 12.

Mål och måluppfyllelse

Ekonomisk hållbarhet - Utnyttja resurser optimalt

Koppling till Agenda 2030 mål 9.1 Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer

Dala Vatten och Avfall har som målsättning att genom god teknisk praxis och optimalt resursutnyttjande svara för vattenförsörjning och avfallshantering. Vi ser att DVA under de senaste åren har lyckats sänka taxor och brukningsavgifter relativt andra kommuner. Vår målsättning för 2022 är därför att bibehålla denna position samtidigt som vi lägger mer fokus på ordning och reda, digitalisering och bra samverkan genom ”ett DVA”. Vi ser det som ett långsiktigt sätt att arbeta för kontinuerlig effektivisering av verksamheten där ledningssystem, operativ styrning och kontinuerliga förbättringar blir en naturlig del av verksamheten.

Hållbar miljö - Vi ska uppfattas som ett miljöföretag och kännetecknas av ett miljöarbete i framkant

Koppling till Agenda 2030 mål 6. Rent vatten och sanitet för alla samt mål 12. Hållbar konsumtion och produktion.

1.2.1 Andel kunder som ser DVA som en positiv miljöförebild
Enligt ägardirektivet ska DVA uppfattas som ett miljöföretag och kännetecknas av ett miljöarbete i framkant med stort engagemang i frågorna. 2021 mäter vi för första gången (i kundundersökningar) våra kunders uppfattning av oss kopplat till dessa frågor.

1.2.2 Uppfyllnad miljöindex Avfall
Miljöindex för Avfall sammanställs årligen av branschorganisationen Avfall Sverige utifrån indata för andel förnybara drivmedel, mängd kommunalt avfall, andel kommunalt avfall till materialåtervinning och andel matavfall som behandlas biologiskt (rötning) så att både växtnäring och energi nyttjas. Maximal poäng är 100 där Sveriges bästa kommun 2020 (Bjuv) hade 97,5 poäng och Dalarnas bästa kommun (Falun) hade 94,0 poäng. DVA:s snittpoäng var 64,5 och snittet i Dalarna var 71,4.

För att kunna nå uppsatta målvärden för miljöindex Avfall behöver vi ha ett fortsatt fokus på att minska
avfallsmängderna, förbättra sorteringen av såväl mat- och restavfall som grovavfall samt öka andelen förnyelsebara bränslen för de fordon som används för insamling och transport av avfallet. Mängden avfall som går till förbränning måste minska till förmån för ökad andel avfall som kan materialåtervinnas eller
återanvändas. Det finns även starka ekonomiska incitament för detta då våra kostnader för behandling av
brännbart avfall har ökat kraftigt de senaste åren kopplat till förbränningsskatt och utsläppsrätter och vi
kan räkna med att priserna fortsatt kommer att höjas.

En viktig åtgärd för att minska avfallsmängderna är beteendeförändringar och en förflyttning till mer
hållbar konsumtion. Tillsammans med engagerade medborgare i våra fyra kommuner genomför vi därför,
under ett år med start hösten 2021, projektet Minimeringsmästarna. Syftet med projektet är att inspirera
hushåll att minska på sitt avfall och fokus ligger på de två översta stegen i avfallstrappan – återanvända
och förebygga. Här drar vi nytta av våra samarbeten med Avfall Sverige och Dala Avfall.

1.2.3 25/25-målet
25/25-målet innebär att den totala mängden mat- och restavfall (det vi slänger i de bruna och grå
sopkärlen) ska minska med 25 % per person till 2025, jämfört med 2015. Avfall Sverige har antagit 25/25-
målet och det är frivilligt för kommunerna att ansluta sig. Målet är ett steg på vägen mot FN:s mål om en
halvering av matsvinnet till 2030 och helt i linje med EU:s mål, till exempel målet om att 70 procent av alla förpackningar ska återvinnas till 2030.

1.2.4 Bräddning
En bräddning är en säkerhetsfunktion och innebär ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten när
reningsverk eller ledningar är överbelastade och vattenmängden är större än vad ledningssystemet klarar
av. Normalt sker bräddning i samband med kraftiga regn. Vattnet är vid dessa tillfällen kraftigt utspätt och
består till största delen av regnvatten. Bräddning kan också ske vid driftsproblem eller kapacitetsbrist i
ledningsnätet. Utredning och åtgärdande av känsliga bräddpunkter, förbättrad övervakning av våra
pumpstationer, förbättringar och underhåll av ledningsnätet och ett aktivt läcksökningsarbete utgör
prioriterade områden för VA-organisationen i syfte att minska antalet bräddtillfällen. Inom VA har vi även
infört ett nytt arbetssätt för förbättringsarbete där minskat antal bräddningar är ett av våra fokus.

1.2.5 Utläckage på vattenledningsnätet
Underhåll av ledningsnät och ett aktivt och systematiskt läcksökningsarbete samt utredningsarbete är
också prioriterat för att nå mål om minskad mängd utläckage på vattenledningsnätet. Idag är andelen
dricksvatten som försvinner genom utläckage högt i våra ledningar. Som en del i strävan mot en effektiv
vattenanvändning och hushållning av naturresurser är vår målsättning att nå ≤ 25 % år 2025 vilket
motsvarar god uthållighet i VAWebs värderingssystem

Leveranssäkerhet - Vi levererar säkert dricksvatten och tar hand om spillvatten, dagvatten och kommunalt avfall på ett hållbart sätt

Koppling till Agenda 2030 mål 6. Säkert dricksvatten för alla, delmål 12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser, delmål 9.1 Bygga en tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet.

1.3.1 Nöjdhet tjänsteleverans
DVA arbetar på flera områden för att säkerställa vår tjänsteleverans och se till att vi har nöjda kunder. I kundundersökningar mäter vi nöjdheten hos våra kunder gällande leverans av de tjänster vi erbjuder för Avfall- och VA. Vi har valt att sätta mål på delar av verksamheten som märks direkt hos våra kunder, driftsavbrott för hushållsnära sophämtning och ett hälsomässigt säkert dricksvatten.

1.3.2 Leveranssäkerhet sophämtning
Vi har valt att sätta mål på delar av verksamheten som märks direkt hos våra kunder. För avfall väljer vi att
mäta driftsavbrott vid sophämtning.

1.3.3 Säkert dricksvatten
Dricksvatten är vårt viktigaste och mest kontrollerade livsmedel och som producent följer vi Livsmedelsverkets föreskrifter och högt ställda kvalitetskriterier. Ett rent och kontrollerat vatten är självklart prioriterat inom DVA och vi strävar därför mot nollvision avseende kokningsrekommendationer 2025. Ett av våra fokusområden inom det nya arbetssättet för förbättringsarbete inom VA är också att minska antalet tjänliga prover med anmärkning.

1.3.4 Förnyelsetakt i ledningsnäten
Vi har även valt sätta mål på förnyelsetakt i ledningsnätet som har stor inverkan för en driftssäker VA-försörjning med hög leveranssäkerhet. En av de viktigaste VA-tekniska frågorna är hur det befintliga VA-nätet behöver förnyas och i vilken takt. En stor del av vår VA-anläggning lever på övertid och behov av
underhåll, förnyelse och uppgradering är högt för att förhindra oönskade in- och utläckage från avlopps- och vattenledningar. Om inte det sker finns också stor risk för t.ex. bräddningar av orenat vatten och
källaröversvämningar. Genomsnittlig förnyelsetakt mäter det totala antal år som behövs för att förnya hela
ledningsnätet. Detta är ett vedertaget mått vilket därmed möjliggör benchmarking mot andra VA-huvudmän. Värdet för ”mycket god uthållighet” enligt VAWeb är <150 varför det är dit vi strävar att nå
2025. Förnyelsetakt angivet i år ger ett helhetsmått över kommunernas behov av insatser. För respektive
kommun finns också framtagna förnyelseplaner som redogör för behovet på kommunnivå och fördelat på
ledningsslag. För att nå mål om högre förnyelsetakt 2025 krävs att antalet meter förnyad ledning för
respektive kommun skruvas upp ytterligare kommande år.

Kommunikation - Vi har bra kommunikation med alla intressenter

DVA strävar efter en snabb och öppen dialog med ägare och kunder som skapar förtroende. Vi mäter detta genom kundundersökningar och arbetar också med att kunna ge kunder snabbare svar och lösningar på ärenden.

1.4.1 Andel kunder som är positivt inställda till DVA som leverantör
Avser en sammantagen bedömning av DVA som leverantör av Avfalls- och VA-tjänster där även information, webbplats, utformning av fakturor och kontakt med kundservice ingår. Mäts i kundundersökning.

1.4.2 Andel kunder som har förtroende för att DVA har en miljöriktig hantering
Avser miljöriktig hantering av det avfall och det slam vi samlar in samt av att vi hanterar det dricksvatten vi producerar och det avloppsvatten som vi tar emot och behandlar på ett miljöriktigt sätt. Mäts i kundundersökning.

1.4.3 Andel kundärenden som blir lösta inom 24 timmar
Avser med start från 1 januari 2022 de kundärenden som inkommer till största del via kundserviceavdelningen och registreras i affärssystemet EDP Future, Validerad statistik finns från 1 januari 2021. Arbetssättet med kundärenden behöver successivt utvecklas över avdelningsgränserna fram till 2025 för att förbättra och göra våra kundrelationer hållbarare.

Gemensamma regelverk - Vi förvaltar hållbart

Koppling till Agenda 2030 delmål 11.B Antagna planer för anpassning till klimatförändringarna.

DVA strävar efter att ägarkommunerna i största möjliga utsträckning har lika regler som ett led att uppnå största möjliga samverkansfördelar för bolagets kunder. Med klimatförändring har dagvattenfrågan blivit allt viktigare.

Social hållbarhet - Vi är en attraktiv arbetsgivare

1.6.1 Medarbetarengagemang
Vi vill skapa en kultur där engagemang för arbetsplatsen är en naturlig del i verksamheten. Engagerade medarbetare som jobbar mot gemensamma mål ger en högre effektivitet än oengagerade medarbetare som skall kontrolleras i detalj.

1.6.2 Ledarskapsindex
Bra ledarskap har inte bara goda effekter på företags resultaträkning utan även på arbetsmiljön och medarbetarnas välmående. Ledare och chefers beteende är starkt kopplat till medarbetarnas välmående, både vad det gäller arbetsglädje och motivation som den psykiska hälsan i stort. Bra ledare tar hänsyn till människorna i organisationen och arbetar för att främja både organisationens såväl som medarbetarnas välmående. En god ledare sätter inte bara målen för organisationen, den ser även till att målen uppfylls.

1.6.3 Olyckor med sjukfrånvaro
Ingen ska bli sjuk eller skadad på grund av sitt arbete. Vi vill skapa en kultur där arbetsmiljöarbetet är en naturlig del i verksamheten.

1.6.4 Riskobservationer
Vi väljer att inte bara mäta antalet olyckor med sjukfrånvaro utan vill också fokusera på det förebyggande
arbetet och därför mäta riskobservationer (definition risk- och säkerhetsobservationer).

Uppdaterad 2023-05-24

Till toppen av sidan