- Startsida
- Vatten och avlopp
- Avlopp
- Så renas vårt avloppsvatten
Så renas vårt avloppsvatten
För att samhället ska fungera och vi ska hålla oss friska är det viktigt att vårt avlopp leds bort och renas på ett miljövänligt sätt.
Vad är avloppsvatten?
Avloppsvatten är ett samlingsnamn för vatten som på något sätt är påverkat av samhället. Här ingår spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Dala vatten och Avfall ansvarar för att leda avloppsvattnet till rening eller till sjöar och vattendrag på ett miljöriktigt sätt. Avloppsledningsnätet i våra fyra kommuner, med olika typer av ledningar och tunnlar, är totalt cirka 100 mil långt.
Spillvatten
Spillvatten kommer från toaletter, bad, duschar, diskning och tvätt. Det innehåller spår av alla produkter vi använder oss av i vardagen. Spillvattnet transporteras via avloppsledningar och pumpstationer till våra reningsverk. Där går det genom en avancerad reningsprocess innan det släpps ut i naturen igen.
Dagvatten
Dagvatten kallas det regn- eller smältvatten som rinner från tak, vägar, p-platser och andra hårdgjorda ytor. Dagvattnet har ett i högsta grad ojämnt flöde som växlar mellan torka och regn. Detta vatten leds i huvudsak direkt ut i närliggande vattendrag.
Dagvatten och dräneringsvatten rinner ner i rännstensbrunnar och beroende på hur ledningarna går kommer även detta i vissa fall till avloppsreningsverket
Dräneringsvatten
Dräneringsvatten är vatten som leds bort från marken, till exempel under byggnader eller från åkermark.
Tillbaka till naturen
Avloppsvattnet renas enligt högt ställda miljökrav. Det renade vattnet släpps ut i vattendrag i våra ägarkommuner. För varje reningsverk finns krav från myndigheten hur stor mängd föroreningar som får släppas ut till mottagande vattendrag. Reningsverket klarar dock inte av att rena vattnet från kemikalier och mediciner så det är viktigt du inte spolar ner sådant i avloppet.
Bli en vattenvän!
Organiskt material och fosfor tas bort
Spillvatten från hushåll innehåller främst organiskt material och fosfor. Organiskt material kräver syre när det bryts ner och stora mängder kan därför orsaka syrebrist i sjöar och vattendrag. Fosfor bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag. När spillvattnet leds genom reningsverket tas det mesta av dessa ämnen bort.
Grovrening/Mekanisk rening
Rensgaller
Fasta material såsom toalettpapper, plastpåsar, intimartiklar som följt med spillvattnet rensas bort i ett rensgaller eller renssil. Skräpet leds till en renstvättpress där det tvättas och pressas. Sedan går det iväg som brännbart avfall till en förbränningsanläggning och återvinns till fjärrvärme.
Sandfång
Spillvattnet går vidare till ett sandfång som tar bort grus och sand och andra tyngre partiklar ur vattnet.
Försedimentering
I försedimenteringen låter man de större partiklarna sedimentera. De sjunker då till botten och bildar ett slam. En bottenskrapa eller en konformad bassäng samlar upp slammet och för det vidare till slamhantering. Det är vanligt att sedimenteringsbassängen även är utrustad med ytskrapor som samlar in fett och olja som samlas på ytan.
Biologiskt reningssteg
Det främsta syftet med den biologiska reningen är att minska mängden organiskt material i spillvattnet. För detta används mikroorganismer, främst bakterier, som konsumerar ämnen i vattnet. Antingen används en biobädd, MBBR-tekniken eller metoden Aktivt slam.
Biobädd
Avloppsvattnet går genom en biobädd som innehåller sten eller biobärare. Biobärarna är små plastkroppar på vilkas yta miljontals mikroorganismer växer och arbetar för att konsumera organiskt material i vattnet.
MBBR
MBBR-tekniken gör det möjligt att hantera mycket hög belastning. MBBR står för Moving Bed Biofilm Reactor, och är en teknik där bakterier (biofilm) växer skyddade på s.k. biobärare. Dessa bärare som är tillverkade i plast blandas runt ordentligt i en MBBR-reaktor.
Aktivt slam-metod
Mikroorganismerna som ska bryta ner det organiska materialet finns i en luftningsbassäng dit avloppsvattnet leds. Den ständiga tilluften är ett måste för att bakterierna ska hållas livskraftiga.
Oavsett vilken av ovanstående tekniker som används så växer bakterierna eller organismerna till sig och blir stora och avskiljs som slam i nästa steg. Slammet går vidare till slambehandling och spillvattnet leds vidare till det kemiska reningssteget.
Kemiskt reningssteg
Det kemiska reningsstegets huvudsakliga uppgift är att ta bort fosfater ur vattnet som är ett gödningsmedel som annars skulle övergöda sjöar och vattendrag. Här tillsätts en fällningskemikalie (aluminium- eller järnsalter) som binder ihop fosfaterna till flockar av föroreningar. Dessa flockar sjunker till botten i sedimenteringsbassängen och tas om hand som slam.
Slambehandling
Det slam som uppkommer i reningsprocesserna avvattnas för att minska i volym. Slammet transporteras till en anläggning som producerar anläggningsjord. Slammet kan också rötas. Då produceras biogas som används för uppvärmning eller elproduktion. Resterna från rötningen blir till anläggningsjord.
Kontrollprogram och provtagning
Alla reningsprocesser kontrolleras enligt fastställt program för inkommande och utgående vatten samt slam. När det gäller provtagning av det utgående vattnet så tar vi prov varje veckan på de större avloppsreningsverken (ARV Övermo och ARV Rättvik). På de avloppsreningsverken som beräknas vara våra medelstora verk tas 26 prov per år och på de mindre tas 10 prov per år.