Slamavskiljare - markbaserad rening

I slamavskiljaren sorteras de fasta partiklarna bort från avloppsvattnet genom att de tyngre sjunker till botten (bottenslam) och de lättare lägger sig på ytan (flytslam) och bildar en så kallad slamkaka. Lagret däremellan består av relativt klart avloppsvatten som via en fördelningsbrunn leds eller pumpas vidare till själva reningsprocessen som sker i en infiltration eller markbädd.

Trekammarbrunn - den vanligaste slamavskiljaren

Trekammarbrunn är den vanligaste typen av slamavskiljare och den består, som namnet antyder, av tre kammare. Numer finns det också slamavskiljare som är utformade på andra sätt utan några kammare.

Det mesta av föroreningarna är lösta i avloppsvattnet, någon nämnvärd rening sker därför inte i slamavskiljaren. Slamavskiljarens funktion är att samla upp de grövre partiklarna i avloppsvattnet så att dessa inte följer med ut i efterföljande reningssteg (infiltration eller markbädd) och sätter igen det. 

På avloppsguiden.se kan du se en film som ger grundläggande kunskaper om hur en slamavskiljare fungerarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tvåkammarbrun - för rening av BDT-vatten

Om det endast är spillvatten från BDT-avloppet (Bad, Disk och Tvätt) som behöver renas (om man t.ex. har förbränningstoalett eller sluten tank ansluten till avloppet från toaletterna) är en tvåkammarbrunn tillräcklig. BDT-vatten är mindre förorenat än avloppsvatten som innehåller toalettvatten.

Läs mer om BDT-rening på avloppsguiden.se.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fördelningsbrunn

Om fler än en spridarledning används i infiltrationen eller markbädden behövs en fördelningsbrunn som fördelar avloppsvattnet jämnt över alla spridningsledningar. Om infiltrationen eller markbädden ligger högre upp än fördelningsbrunnen finns det också en pump som pumpar avloppsvattnet dit.

Infiltration

I en infiltrationsanläggning renas vattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och sprids via marken till grundvattnet. I marken sker naturlig rening av vattnet genom biologiska, fysikaliska och kemiska processer.

Markbädd

Om marken på din fastighet inte är lämplig för infiltration eller om infiltration av avloppsvatten inte är önskvärd på grund av många dricksvattentäkter i området kan markbädd vara ett alternativ. En markbädd fungerar som en infiltrationsanläggning men reningen sker i ett uppbyggt sandlager istället för i markens naturliga jordlager. I botten på sandlagret samlas det vatten som inte rinner vidare ner i marken och leds exemplevis ut till ett dike.

På avloppsguiden.se kan du läsa mer om markbaserad rening av avloppsvatten.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Egenkontroll - slamavskiljare

En rätt dimensionerad och bra fungerande slamavskiljare skall normalt inte behöva tömmas mer än en gång per år. För att upptäcka eventuella fel med anläggningen bör du som fastighetsägare med jämna mellanrum inspektera brunnen.


Kontroll innan slamtömning

Genom att kontrollera din slamavskiljare någon vecka före slamtömning har du möjlighet att bedöma om ditt tömningsintervall fungerar.

  • I en trekammarbrunn ska man se en så kallad ”slamkaka” på ytan i den första kammaren som avloppsvattnet kommer till, men väldigt lite i de övriga kamrarna.
  • Blir slamkakan tjockare än 2–3 dm, och det dessutom finns flytslam i alla tre kamrar, betyder det att belastningen är högre än vad slamanläggningen är byggd för. Risken är då stor att slam läcker ut i den efterföljande markbädden/infiltrationsområdet och orsakar akuta stopp.


Kontroll mellan slamtömningar

  • I en traditionell trekammarbrunn bör du kontrollera om det finns flytslam i någon annan än den första kammaren. Normalt finns det inget eller väldigt lite slam i sista kammaren (vid utloppet). Är det mycket slam i sista kammaren, måste slamtömning ske snarast. Ibland kan tömning behövas oftare än en gång per år.
  • Vattennivån i brunnen skall ligga i nivå med utloppsröret. Är nivån över fungerar inte infiltrationen tillfredställande (se "Tät infiltration nedan). Är nivån under är troligen brunnen inte tät utan en läcka finns någonstans som måste åtgärdas.
  • T-rör ska finnas på utgående ledning och förhindra att flytslam hamnar i infiltrationen. För att ytterligare minska risken för slamflykt kan du placera en filterborste i T-röret. Saknas T-rör är risken stor att du förkortar livslängden på infiltrationen/markbädden och måste gräva om den.
  • Trasiga skiljeväggar måste repareras eller bytas ut.


Kontroll efter slamtömning

Efter varje slamtömning bör du ta bort locket och kontrollera statusen på din slamanläggning. En slambrunn fylls upp med vatten igen på bara några dygn. Efter en nyligen gjord slamtömning kan det synas rester av slam på ytan vilket är helt normalt. Enda möjligheten som du har att kontrollera din slamanläggnings funktion är precis efter tömning så ju snabbare du kan göra det, desto bättre. Anmäl dig till vår sms-tjänst så får du ett sms direkt efter utförd slamtömning.

  • Gör en vattenåterfyllning. Om du har en trekammarbrunn och den ännu inte hunnit fyllas upp med vatten efter slamtömningen är det fördelaktigt för din slamanläggnings funktion om du själv gör en vattenåterfyllning. Ta en vattenslang och fyll på vatten från kammare tre och fortsätt tills kammare tre och två har vatten ända upp till övergångarna i mellanväggarna.

    På så sätt tvingar du bort bort eventuella slamrester som är kvar i kammare tre och undviker att de rinner ut i infiltrationen/markbädden.

Egenkontroll av fördelningsbrunn

Om din slamanläggning har en fördelningsbrunn är det viktigt att du kontrollerar den regelbundet.

  • Vattnet i fördelningsbrunnen ska vara klart och ligga i nivå med utloppsrören.
  • Om det finns slam i fördelningsbrunnen måste det tas bort, annars kommer det på sikt att sätta igen infiltrationen/markbädden. Om det är ett återkommande problem är det ett tecken på att slamavskiljaren inte fungerar tillfredsställande.
  • Tillväxt i fördelningsbrunnen kan orsaka att funktionen försämras. Påväxten skall plockas bort och fördelningsbrunnen spolas ren så att det inte förs vidare in i spridningsledningen.
  • Lika mycket vatten ska fördelas till alla spridarledningar från fördelningsbrunnen. Om så inte sker behöver det justeras.
  • Om du har en pumpbrun, kontrollera regelbundet att pumpen fungerar.

Egenkontroll av infiltration

En infiltration kräver vanligtvis lite skötsel och bör kontrolleras årligen. Här följer förslag på egenkontroll:

  • Se till att tunga fordon inte belastar infiltrationen/markbädden
  • Säkerställ att det inte växer buskar, träd och annat på och i närheten
  • Att du inte känner en stark avloppslukt
  • Att luftrören till spridningsledningarna sticker upp en halvmeter ovan mark
  • Det är torrt och slamfritt i botten av luftningsrören.
  • Grundvattnet ligger ca en meter under spridningsrören hela året
  • Kontrollera att marken ovan infiltrationen/markbädden inte är ”svampig” och mjuk
  • Kontrollera att inga rötter har vuxit och förstört rören

Egenkontroll av markbädd

Det utgående vattnet bör vara klart, ofärgat och vara fri från stark avloppslukt. Om det inte är det har mörk färg och stinker är det troligen något fel med syresättningen och/eller den biologiska nedbrytningen i markbädden. Det kan också vara ett tecken på att markbädden är överbelastad.

Kontrollera anläggningen noggrant i enlighet med de punkter för egenkontroll av infiltration som är tillämpbara.

Tät infiltration/markbädd

Regelbunden slamtömning minskar risken för att slam täpper igen infiltrationen eller markbädden i en så kallad slamflykt. Ett sätt att kontrollera detta är att se om det finns vatten i avluftningsröret.

Genom att föra ner en mätsticka i luftningsröret över tid kontrolleras om det står vatten en längre tid i spridarledningen. Att det står lite vatten är inte konstigt i och med att spridarledningen i marken lutar för att få ett lämpligt självfall från bädden. Det du ska vara uppmärksam på är om det står mycket vatten i luftningsröret så att lutningen bryts, det är viktigt att anläggningen ventileras och syresätts.

Mycket vatten eller slam i luftningsröret kan bero på:

  • Hög grundvattennivå, till exempel efter ihållande regn eller kraftig snösmältning. Mät igen när grundvattnet sjunkit. Eventuellt kan dränering bli nödvändig
  • Anläggningen belastas med mer avloppsvatten än vad anläggningen är dimensionerad för. Kontrollera vattenförbrukningen och jämför med hur mycket vatten anläggningen är byggd för att ta emot
  • En större föroreningsbelastning än vad anläggningen är dimensionerad för (infiltrationsytan kan bli så tät att inte vattnet släpps igenom). Vid belastning av tillfällig karaktär försök låta anläggningen vila ett par månader. Vid permanent belastning utvidga anläggningen
  • Hålen i spridarledningen kan ha satt igen. Försök spola via luftningsröret. Om igensättningen består av biologisk påväxt kan den tillbakabildas om anläggningen får vila ett par dagar