Vad händer med avfallet

Insamling av plastförpackningar sker via återvinningsstationer eller en fastighetsnära insamling, där du lämnar dina sorterade plastförpackningar. Till plastförpackningar hör förpackningar av både mjuk- och hårdplast.

Innan plasten kommer till återvinningsanläggningen packas de till en kubikmeter stora plastbalar. När plastbalarna kommer till anläggningen sorteras förpackningarna utifrån plastsort och eventuellt utifrån färg. Plast som inte kan återvinnas går istället till energiutvinning.

Från anläggningen skickas den sorterade plasten uppköparen. Där tvättas och granuleras den och blir återvunnen plastråvara som kan användas vid tillverkning av nya förpackningar eller andra plastprodukter.

Insamlade pappersförpackningar körs till en balningsanläggning där materialet grovsorteras innan det pressas till stora balar som transporteras vidare till pappersbruk.

Kvaliteten kontrolleras genom borrprover från slumpvis utvalda balar. Borrkärnorna analyseras i olika fraktioner: wellpapp, övriga pappersförpackningar, övrigt papper samt övrigt material.

Pappersförpackningarna blandas med vatten och förpackningarna sönderdelas till enskilda pappersfibrer. Fibrerna separeras från övrigt material som till exempel plastskiktet på insidan av mjölkpaketet. Det så kallade rejektet, dvs allt som inte är pappersfibrer, används för att producera energi som behövs för torkning av pappersmassan på pappersbruket. Massa- och papperstillverkning av återvunna pappersförpackningar kräver mindre mängd energi, endast ca en tredjedel, jämfört med att producera papper från skogsråvara.

Fibrerna förs ut på en slags duk med små hål, där vattnet rinner av och går sedan in i pappersmaskinen där de pressas samman i flera fiberlager. Det sammanpressade materialet torkas och bestryks med en blandning av krita, lera och bindemedel för att det ska bli lättare och snyggare att trycka på.

Det färdiga pappret rullas sedan upp på stora rullar som levereras till företag som tillverkar nya förpackningar. Använda mjölkpaket och sockerpåsar blir på så sätt till nya cornflakes- och vällingpaket. Pappret kan också användas till ytskikt på gipsskivor.

Pappersfibrer är så starka att de tål att återvinnas minst 7 gånger. När fibern är utsliten kan den användas i biogasproduktion genom rötning.

De metallförpackningar som samlats in från Svenska hushåll transporteras till en sorteringsanläggning.
Där delas förpackningarna upp och stål och aluminiumförpackningar skiljs åt med hjälp av en stor magnet.

De olika metallerna förs sedan in i en stor ugn där de smälts ner. Metallen tappas sedan ut och ämnen tillsätts för att materialet ska få rätt kvalitet.

Metallförpackningar av stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst!

Det insamlade glaset hämtas ofta i lastbilar med tvådelat flak, som kan ta både färgat och ofärgat glas samtidigt.

Det mesta glaset samlas i mellanlager innan det fraktas vidare för återvinning.

En första sortering av glaset görs för hand. Sten, metall, plast och andra större material som hamnat fel tas då bort. Mindre föroreningar sorteras bort maskinellt, bland annat med hjälp av magneter, metalldetektorer och vakuumsug. Det färgade glaset delas upp i grönt och brunt med hjälp av fototeknik.

Därefter krossas glaset, för att sedan användas som råvara till nya produkter, tex nya glasförpackningar eller isoleringsmaterialet glasull.

Restavfallet transporteras till Borlänge där det går till förbränning. På förbränningsanläggningen töms soporna i en bunker. Med hjälp av en stor gripklo förs avfallet till själva förbränningsugnen.

I ugnen förbränns avfallet vid en temperatur på minst 850°C. De heta rökgaserna leds vidare och värmer upp vatten som antingen blir till fjärrvärme eller el. Innan rökgaserna når skorstenen renas de från olika föroreningar.

Läs mer på sopor.nu Länk till annan webbplats. där du också kan se en film om hur energiåtervinning av restavfall går till.

Samla överbliven matolja och liknande fett i en burk eller flaska och lämna in den på våra återvinningscentraler så återvinns det till nya produkter som till exempel tvål, stearin och gummi. Mer information hittar du på Svensk fettåtervinnings webbplats Länk till annan webbplats..

Det finns många slags batterier. Batteriets kemiska innehåll styr valet av återvinningsmetod. Alla batterier som samlas in måste därför först sorteras. Materialet i de flesta batterier återvinns genom nedsmältning och destillation.

Batterier som innehåller de giftiga tungmetallerna kvicksilver eller kadmium sorteras ut för att fasas ut ur kretsloppet.

Batterifakta

På El-kretsen.se Länk till annan webbplats.kan du läsa mer om olika slags batterier och hur de återvinns.

Tidningar och trycksaker blir till nya tidningar, men även toalett- och hushållspapper. På sopor.nu Länk till annan webbplats. kan du läsa mer om hur det går till.

Eltandborsten, glödlampan, skruvdragaren, frysen, ugnen och mobiltelefoner är bara några exempel på allt elavfall som uppstår i vårt samhälle.

Elavfall innehåller material som kan återvinnas. Exempelvis kan metallerna återvinnas hur många gånger som helst utan att de tappar kvalitet. Istället för att gräva upp nytt material ur jorden är det därför bra för miljöns skull att vi tar hand om det som redan finns i omlopp.

Elavfall kan också innehålla miljöfarliga ämnen. Kvicksilver, bly, kadmium och freoner är exempel på ämnen som är farligt för natur och människa. Genom att lämna in elavfall till återvinning spar vi på naturresurser och bidrar till en renare miljö.