Avfallsplan och föreskrifter

En bild på avfallstrappan med stegen (nerifrån och upp, från sämst till bäst) deponering, energiåtervinning, materialåtervinning, återanvändning, förebyggande.

På bilden ser du avfallstrappan, läs mer om den längre ner på sidan.

En utmaning i dagens samhälle är att hitta hållbara lösningar för exempelvis avfallshantering. Vi samarbetar regionalt med avfalls­planering för alla Dalarnas kommuner och vårt arbete påverkas av riks­täckande lagar och regler för avfall och miljö.

Föreskrifter

Enligt miljöbalken ska varje kommun ha föreskrifter om avfallshantering. Föreskrifterna innehåller kommunens bestämmelser om avfallshantering. Här kan exempelvis fastighetsägare och verksamheter se vilket ansvar som vilar på dem.

Välj aktuell kommun nedan för att ta del av gällande föreskrifter:

Kretsloppsplan 2023-2030

Alla kommuner i Sverige ska enligt 15 kap Miljöbalken ta fram en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering. Planen ska fastställas av kommunfullmäktige. Dalarna har sedan 2006 samverkat kring arbetet med framtagande, genomförande och uppföljning av kommunal avfallsplanering.

Dala Vatten och Avfall har nu tillsammans med våra fyra ägarkommuner tagit fram ett förslag till en ny kretsloppsplan (tidigare benämnt avfallsplan). Planerna har under perioden 15 augusti – 30 september funnits ute på remiss där synpunkter har kunnat lämnas.

Kommunens kretsloppsplan innehåller mål som visar var vi behöver vara år 2030 i arbetet med att förebygga och minska avfall, öka resursutnyttjande och säkerställa en ren och giftfri miljö.

Hushållen och deras beteenden är centrala liksom kommunerna och deras verksamheter. Men alla berörda aktörer är viktiga för att nå framgång.

Kretsloppsplanens viktigaste mål till år 2030 är:

  • Utveckla en mer hållbar konsumtion hos både hushåll och kommunala verksamheter där uppkomsten av avfall minskar med minst 25 procent.
  • Utveckla materialåtervinning av både restavfall och grovavfall med målet att minska mängden avfall till förbränning med 50 procent.
  • Utveckla hållbart byggande och hållbar hantering av byggavfall och schaktmassor.

Utöver kretsloppsplanens mål finns även ett åtgärdsprogram med aktiviteter som bör genomföras för att vi ska kunna nå de uppsatta målen.

Bearbetning av inkomna synpunkter

Just nu bearbetas de inkomna synpunkterna som lämnats i respektive kommun. Beslut gällande antagande skall sedan tas i våra ägarkommuner mellan februari- maj.

Besök kretsloppsplaneportalen

Besök gärna vår dalagemensamma webbplats för Kretsloppsplanerna i Dalarna. Där du kan följa hur arbetet med kretsloppsplanen fortskrider samt få massor av kunskap och inspiration! Klicka på bilden nedan så kommer du dit.

Länklista:

Avfallsplan 2018-2022

Förebygga och minska avfall

Något som hela Dalarna fokuserar på är att arbeta med att förebygga uppkomsten av avfall, minska avfallsmängderna och att öka återanvändning. Vi arbetar också för att minska matsvinnet i kommunal kostverksamhet; förskola, skola och omsorg.

Gemensam avfallsplan för DVA:s kommuner

Dala Vatten och Avfalls fyra kommuner Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro har en gemensam avfallsplan som ni finner nedan:

Avfallsplan Gagnef, Leksand, Rättvik, Vansbro 2018-2022 Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Besök avfallsplaneportalen

Besök gärna vår dalagemensamma webbplats för avfallsplanering i Dalarna. Där du kan följa hur arbetet med avfallsplanen fortskrider samt få massor av kunskap och inspiration! Klicka på bilden nedan så kommer du dit.

Brännbart restavfall i plåttunna.

Avfallstrappan

EU har beslutat om en så kallad "avfallshierarki", eller avfallstrappa, som styr hur avfallet ska tas omhand. Även om vi i Sverige är duktiga på att återvinna (99 % av allt avfall återvinns till nya produkter eller som energi) så ökar mängden avfall i takt med att vi fortsätter att konsumera. Eftersom jordens resurser är begränsade måste vi arbeta för att komma högre upp i avfallstrappan genom att återanvända mer och minimera mängden avfall genom att minska konsumtionen.

Här nedanför kan du läsa mer om vad de olika stegen i avfallstrappan innebär och få några tips på hur du själv kan bidra till att vi kommer uppåt i den.

Brännbart restavfall i plåttunna.

Avfallstrappan - uppifrån och ned, bäst till sämst

Minimera (BÄST): Att skapa så lite avfall som möjligt är det allra bästa sättet att spara på jordens resurser. Det gör vi genom att konsumera mindre. Så innan du köper något, fundera på om du verkligen behöver den här saken? Kan du låna eller hyra den av någon istället?

Återanvända: Laga trasiga saker. Om du måste köpa något, kolla först om det går att hitta det du behöver i en second hand-butik eller på någon köp och sälj-sida på nätet? På samma sätt gör du med saker du själv inte längre har behov av, sälj eller

Återvinna: Sortera ut allt matavfall, tidningar och förpackningar så kan dessa bli till biogas, biogödsel och nya produkter. På så sätt sparar vi både energi och resurser.

Energiutvinna: Det material som inte kan återvinnas till nya produkter kan istället omvandlas till värme och el vid förbränning i värmekraftverk. På så sätt tar vi vara på energin i avfallet.

Deponera (SÄMST): Att gräva ner avfall är det allra sämsta alternativet och något vi ska undvika på alla sätt vi kan.


Länklista (sidorna öppnas i samma fönster):

Miljöbalken

Miljöbalken är en ramlag för miljölagstiftning. Den trädde i kraft den 1 januari 1999. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att kommande generationer får en hälsosam och god miljö.

Enligt miljöbalken ska varje kommun ha en Renhållningsordning som styr avfallsplaneringen i kommunen. Renhållningsordningen består av:

  • Avfallsplan
  • Föreskrifter om avfallshantering.

Läs Miljöbalken (sidan öppnas i nytt fönster). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.